
Igår hade vi vår andra lediga dag denna vecka och nu hade vi vädergudarna på vår sida (hyffsat i alla fall). Därför hyrde vi norrlänningar en miniuss och åkte till ett ställe som heter Mutterberg. Det är en skidanläggning som ligger ca 4 mil söder om Innsbruck, bara ett stenkast från Italienska gränsen. Som tur var så hade jag med mig min GPS så det var inga problem att hitta till stället som ligger på 1000 meters höjd längst in i en dalgång, och vägen dit var väldigt vacker med höga berg på båda sidor. Väl framme så insåg vi att vi var lite lätt klädda för ett sånt här äventyr... parkeringen var fylld av vinter klädda skidåkare, och där klev vi ur bilen i jeans och gympadojor!? Vi fick en del lustiga blickar när vi klev in i kabinbanan som slutar på "the top of tyrol" 3165 meter över havet. Resan upp mot toppen började behagligt och det blev snabbt varmt av solen i vår lilla 6-mannakabin. Efter ungefär halva vägen blev det byte till en ny kabinbana och då fick vi sällskap av ett par skidåkare som bara skakade på huvudet när dom såg oss... hehe man pallar väll en frostnatt tänkte vi, hur farligt kan det vara!? Strax innan sista kabinbytet på 2900 meters höjd stannad liftaset med ett ryck! Ingen av oss sa något och tyskarna i skidkläder började mummla och ta fram sina mobiltelefoner... dessutom blåste det rätt rejält och den vackra utsikten hade försvunnit in i dimma men efter en kvart segade liften igång igen och vi pustade ut. När vi bytte till sista kabinbanan började vi förstå varför man kollat konstigt på oss, det var kallt som satan men vi bet ihop, man kan ju inte visa sig vek inför en tysk när man är uppväxt i norra sverige! Väl uppe på toppen gick vi till synes oberörda ut i våra sommarkläder, ställde upp framför skylten som visade att vi var på 3165 meters höjd, tog ett foto och skyndade tillbaka till kabinbanan igen. Vi var där, men tyvärr var det molnigt på toppen så vi såg aldrig alperna från ovan som utlovat. Efter det äventyret åkte vi tillbaka mot Innsbruck igen, men vi stannade på vägen och käkade Wienerschnitzel på en riktig alprestaurang med fantastisk vy över bergen. Vi satt i solskenet på deras uteservering med en kall öl och tykte att livet var underbart. Tillbaka i Innsbruck körde vi till ett 1500-tals slott och tittade, men vi gick inte in. Kvällen avslutades sedan ganska tidigt och nu är man utvilad för de sex avslutande matcherna.