Nu startar det

Jaha, nu sitter jag yrvaken vi datorn igen... det blev inget bloggande igår eftersom jag var lite för trött efter en lång dag. Vi drog till arenan vid klockan nio och började rigga upp all utrustning. Som tur var så hade de gubbar som kört ned tv-bussarna dragit ut alla kablar redan på torsdag kväll så det gick väldigt smidigt och fort för oss. Men när vi började känna oss klara visade det sig att grafiken inte fungerade som den skulle så vi måste vara på arenan i god tid även idag så då blir det ytterligare en lång dag. Vi börjar 0900 och kommer nog sluta runt 23330. Tre matcher skall avverkas under eftermiddagen och kvällen med start från klockan 1300.

Annars är det bra här nere... 16 grader och solsken igår, bra hotell och hittils även bra och billig mat.

Framme!

Nu är jag inloggad på hotellet i Torun! Men jisses vilken resa... det tog mer än ett halvt dygn att komma ned till rätt plats. Bil till Umeå... flyg till Stockholm... Köpenhamn... Warsawa... och till sist bil till Torun. Avresa 0730 och framme 2230!

Flyget flöt på bra men bilresan blev ett helvete... jag har GPS så min bil skulle leda ett tåg av sex bilar. Men vid tiden för vår avresa rådde rusningstrafik i Warsawa så en bil försvann och vi andra irrade runt närmare en halvtimme innnan vi hittade rätt väg ut ur stan. Resten av resan gick rätt så bra men det var vägarbeten stora delar av sträckan vilket gjorde att vi stod stilla dryga timmen innan vi till slut nådde hotellet.

På hotellet har vi ätit några nävar chips och druckit ett par öl så nu känns det lämpligt att natta för dagen... på återhörande!

Då är det dags igen!

Nu är det dags att skaka liv i min lilla hockeyblogg igen! Även i år ska jag arbeta på B-VM, skillnaden är att turneringen avgörs i Torun, Polen denna gång. Arenan, Tor-Tor påminner om gammla Kempehallen här i Ö-vik och rymmer enligt uppgift strax under 3000 åskådare. övrigt vet jag inte så mycket om vad som ska hända, men det är i alla fall klart att Polens störste spelare genom tiderna, sverigebekantingen Mauriusz Czerkawski marknadsför turneringen (se bilden).

Avresa skall ske torsdag den 9:e april men jag har fortfarande inte hört något om hur jag ska resa och bo, men det kommer förhoppningsvis information så att man kan sova lugnt igen.

Sammanfattning

Jaha, då var man hemma i Sverige igen! Det var ganska körigt efter sista matchen i lördags så jag sammanfattar avslutningen från tv-soffan hemma i Övik.

Efter det Koreanska uttåget från gruppen fick vi se en mer eller mindre betydelselös placeringsmatch mellan Storbritannien och Kazakhstan. Matchen visade sig bli den tuffaste under hela turneringen och det delades ut ett matchstraff för en ful armbågstackling som sedan följdes av flera smågruff. Matchen som sådan var dock ett sömnpiller som vanns av Kazakhstan med 3-1. Avslutningensmatchen var dock magnifik... Österrike och Polen i en avgörande match där båda lagen kunde vinna gruppen. Publiken trängdes vid insläppen redan en timme för matchen och man släppte in 5000 åskådare i en hall som rymmer 3200!? Därefter startade en fest som skulle fortsätta hela natten, Polen höll jämna steg med hemmanationen och det var 1-1 efter första perioden men i början av andra gjorde förre Färjestadsspelaren Dieter Kalt två mål och spelade fram till ett på tre minuter. Publiken var i sådan extas att att vissa till och med klädde av sig nakna!! Resten av matchen blev en defilering och slutade med sedvanlig TV-puckshög vid slutsignalen. Efter matchen som slutade 7-3 till Österrike visade spelarna sin uppskattning för den fantastiska hemmapubliken genom att på led knäböja framför ståplatsläktaren.

För vår del började vid samma tillfälle nedriggningen som inte var klar förrän klockan stod på ca 0200. Vi avlutade med en iskall Zipfer vid tv-bussen innan vi drog oss tillbaka till hotellet. Hemresan igår gick bra men det var på det berömda håret att vi hann med planet Frankfurt.

Som helhet har det varit fantastiskt kul att vara med på denna resa. Jag har fått nya vänner och en helt annan respekt för allt jobb som läggs ned när det ska göras TV. Nu är det dock åter till vardagen med sju-till-fyra jobb i min kontorsmodul... *suck*

Koreansk raggarhockey

Nu har vi precis sett äkta Koeranska hockeyhjältar slita och jobba men ändå falla på målsnöret. Men det detta lag visade i eftermiddag upp riktig underhållning, med bristande teknik och totalt befriade från alla former av taktik lyckades man pressa Nederländerna till förlängning. Men sport kan ibland vara skoningslöst grymt och det var just vad det var i dag. Holländarna fick in 5-4 pucken och Koreanerna åkte ned i C-VM igen. Men det har varit roligt att se Koreanerna som blir ivrigare ju mer publiken hejar på dom. Dom åker så fort att dom tappar pucken och dom skjuter överallt, skott högt upp på läktaren varvas med klockrena skott i kryssen. Men dom kör väl efter devien "om vi inte vet vad vi gör så vet ju inte motståndaren det heller".

Hatten av för Korea, dom var värda att stanna kvar i den här gruppen!

Sista rycket

Det är upplagt för täta matcher nu när allt ska avgöras avslutningsdagen på turneringen. Resultaten igår ger oss två avgörande matcher idag, först ut är Korea och Nederländerna som båda står på noll poäng så här långt. Det innebär att vinnaren i den matchen blir kvar i division 1 och förloraren flyttas ned till division 2. Matchen mellan Storbritannien och Kazakhstan är mer v placeringskaraktär då båda lagen är klara för spel i division 1 även nästa år. Avslutningen mellan Polen och Österrike blir rafflande eftersom Polen fortfarande kan gå up i Top Division om dom vinner i kväll. Det är knappast någon som tror det men det ska ju spelas om det också.

Gårdagens avslutningsmatch bjöd på en riktig hockeyfest mellan Österrike och Kazakhstan. Matchen var tät och jämn och sluade 4-3 till Österrike efter ett sent mål i sista perioden. Hela arenan kokade och de Österriksika fansen som laddadt med öl hela dagen sjöng, sjöng och sjöng! Jag är grymt imponerad av dessa fans, dom skapar en fantastisk stämning när Österrike spelar.

On top of Tyrol

Igår hade vi vår andra lediga dag denna vecka och nu hade vi vädergudarna på vår sida (hyffsat i alla fall). Därför hyrde vi norrlänningar en miniuss och åkte till ett ställe som heter Mutterberg. Det är en skidanläggning som ligger ca 4 mil söder om Innsbruck, bara ett stenkast från Italienska gränsen. Som tur var så hade jag med mig min GPS så det var inga problem att hitta till stället som ligger på 1000 meters höjd längst in i en dalgång, och vägen dit var väldigt vacker med höga berg på båda sidor. Väl framme så insåg vi att vi var lite lätt klädda för ett sånt här äventyr... parkeringen var fylld av vinter klädda skidåkare, och där klev vi ur bilen i jeans och gympadojor!? Vi fick en del lustiga blickar när vi klev in i kabinbanan som slutar på "the top of tyrol" 3165 meter över havet. Resan upp mot toppen började behagligt och det blev snabbt varmt av solen i vår lilla 6-mannakabin. Efter ungefär halva vägen blev det byte till en ny kabinbana och då fick vi sällskap av ett par skidåkare som bara skakade på huvudet när dom såg oss... hehe man pallar väll en frostnatt tänkte vi, hur farligt kan det vara!? Strax innan sista kabinbytet på 2900 meters höjd stannad liftaset med ett ryck! Ingen av oss sa något och tyskarna i skidkläder började mummla och ta fram sina mobiltelefoner... dessutom blåste det rätt rejält och den vackra utsikten hade försvunnit in i dimma men efter en kvart segade liften igång igen och vi pustade ut. När vi bytte till sista kabinbanan började vi förstå varför man kollat konstigt på oss, det var kallt som satan men vi bet ihop, man kan ju inte visa sig vek inför en tysk när man är uppväxt i norra sverige! Väl uppe på toppen gick vi till synes oberörda ut i våra sommarkläder, ställde upp framför skylten som visade att vi var på 3165 meters höjd, tog ett foto och skyndade tillbaka till kabinbanan igen. Vi var där, men tyvärr var det molnigt på toppen så vi såg aldrig alperna från ovan som utlovat. Efter det äventyret åkte vi tillbaka mot Innsbruck igen, men vi stannade på vägen och käkade Wienerschnitzel på en riktig alprestaurang med fantastisk vy över bergen. Vi satt i solskenet på deras uteservering med en kall öl och tykte att livet var underbart. Tillbaka i Innsbruck körde vi till ett 1500-tals slott och tittade, men vi gick inte in. Kvällen avslutades sedan ganska tidigt och nu är man utvilad för de sex avslutande matcherna.